Väder

Blir det regn? Hur blir vinden? Hur varmt blir det?

Om du följer väderprognoserna, kan du bättre planera dina cykelturer.

Aktuellt väder

Du kan själv se hur vädret är just nu. Mera noggranna aktuella uppgifter kan bland annat få från svenska flygplatser.

Exempel: Väder och prognos för Örebro flygplats. Klicka på kartan för att välja någon annan flygplats.

Från "Weather Underground" kan du få aktuellt väder från hela världen. Exempel: Aktuellt väder Arboga. Med sökfunktionen kan du hitta väderstationer i din närhet.

Jag tycker att vinduppgifterna är speciellt intressanta. Från dessa kan jag bestämma i vilken rikting jag vill cykla.

Prognoser

Väderprognoser finns i radio, TV, tidningar och Internet. Exempelvis: SMHI och SVT

Du kan också göra en egen prognos för de närmaste timmarna.

På sommaren med varmt och torrt väder, är det enkelt att spå väder. Oftast blir vädret lika nästa dag.

Om prognosen talar om regnskurar, värmeåskväder, kallfronter eller varmfronter, är det inte lika enkelt att säga hur vädret blir. Speciellt inte på en speciell plats, vid en viss tidpunkt.

Prognoser är alltid mer eller mindre osäkra. Den senaste prognosen är alltid den säkraste och den uppdateras fler gånger per dygn.

Jag tycker själv att prognosen för nästa helg är speciellt intressant. Det är då jag brukar ta en lite längre cykeltur och vill veta om det blir bra väder på lördag eller söndag.

Upp

Egen prognos

Du själv kan göra en egen lokal prognos.

På sommaren när det är högtryck, kan det vara varmt och torrt i dagar och ibland i veckor. Vädret ändras då inte så mycket från dag till dag.

Risken för värmeåskväder ökar ju längre värmen håller i sig. Värmeåskväder bildas ofta på eftermiddagen.

Ibland är det regnskursväder. Största chansen att slippa regnskurar är på förmiddagen.

Om en kallfront eller varmfront närmar sig, finns det risk för regn. För att du ska kunna bedöma när regnet kommer, är det enklast att se på radarbilderna från SMHI. De uppdateras varje timme, och du kan från dessa se hur fort regnet rör sig.

Upp

Regnskursväder

När prognosen talar om "lokala regnskurar", följ molnutvecklingen från morgonen. Se vid vilken tidpunkt molnen bildas och med vilken hastighet de växer. När molnen har blivit tillräckligt stora, bildas regn- eller åskskurar.

Regnskurar bildas ofta mer i vissa väderstreck, beroende på hur terrängen ser ut. Lär dig i vilken riktning det sker, och cykla åt något annat håll.

Regnskursmoln (cumulusnimbus) bildas av växande cumulusmoln. Ibland bildas även åskmoln. Molnen bildas för att luften har en labil skiktning. Om luften är stabil bildas vackra sommarmoln eller inga moln alls.

Upp

Värmeåskväder

Ett värmeåskväder bildas i varm och fuktig luft. Värmen brukar då ha funnits under flera dagar. Värmeåskväder brukar komma på eftermiddagen vid en senare tidpunkt än vid "regnskursväder".

Du kan känna igen ett åskmoln på håll, då det har en bred övre sida. Wikipedia: Cumulusnimbus (åskmoln)

Varmfront

En varmfront brukar ge mer eller mindre regn. Frågan är bara när regnet kommer.

Eftersom en varmfront inte "dyker upp" helt plötsligt, så blir du förvarnad om du följer prognoserna.

I en varmfront, glider varm luft in över kall luft:

varmfront

Den varma luften kommer först in på hög höjd och då bildas fjäder och slöjmoln. Efter hand tätnar molnen och slutligen kommer regnet. Det tar dock ganska lång tid, oftast mer än 12 timmar från att de första höga molnen syns.

Om du följer radarbilderna från SMHI, kan du ganska bra bedöma när regnet kommer.

Upp

Kallfront

Även en kallfront brukar ge regn, men regnet finns i frontens framkant.

I en kallfront, glider kall luft in under varm luft:

Bild på kallfront

När du ser molnen från en kallfront, brukar regnet komma mycket snart. Ofta inom någon timme.

Om du följer radarbilderna från SMHI, kan du ganska bra bedöma när regnet kommer.

Upp

Molntyper

Det finns många olika typer av moln.

Regnskurar bildas av: cumulusmoln.

När en varmfront närmar sig, syns fjäder- och slöjmoln.

Cumulsmoln

Cumulus: Vackert-väders-moln. Molnen bildas av varm luft som stiger upp från markytan, kyls av och kondenseras till moln på vid en viss höjd. Beroende på hur mycket vattenånga som det finns i luften och hur temperaturen är fördelad vertikalt (skiktning), så bildas mer eller mindre höga moln. Om cumulusmolnet växer tillräckligt högt, bildas till ett regnskursmoln (cumulusnimbus).
Cumulusnimbus: Regnskursmoln. Bildas av cumulusmoln som har vuxit till hög höjd. Ibland bildas också ett åskmoln.

Eftersom cumulusmolnen oftast bildas senare på dagen, är det mindre risk för regn, om du cyklar på förmiddagen.

Fjäder- och slöjmoln

Fjädermoln (cirrus, cirrusstratus och cirrocumulus) är ofta tecken på att en varmfront närmar sig. Speciellt cirrusmoln, som har böjda spetsar, är tecken på sämre väder. När varmfronten kommer närmare, bildas slöjmoln som blir tätare och tätare.

Upp

SMHI

I Sverige är det SMHI som gör prognoser och som används som underlag i de flesta väderprognoser som presenteras i svenska TV, radio och tidningar.

Eftersom SMHI:s prognoser uppdateras hela tiden. är en senare prognos alltid säkrare, än en tidigare prognos. Därför är exempelvis prognoser i tidningar mer osäkra, än de senaste på TV och radio.

Alla prognoser finns även på SMHI, där också följande finns:

Radarbilder: Bilderna uppdateras varje timme och du kan se nederbördsområden vid olika klockslag. Genom att jämföra olika tidpunkter, kan du bedöma hastighet och riktning på regnet.
Lokala prognoser: Du kan i en lista välja prognos för önskad ort. Prognoserna uppdateras tre gånger per dygn och ger information om: temperatur, molnighet, vindriktning och vindstyrka.

På SMHI kan du också lägga in dina favoritorter. Du kan därefter enkelt klicka fram prognosen för exempelvis där du bor.

Upp

Mera läsning

På SMHI finns mycket bra information. Använd sökfunktionen.

Se även:

Prognosen.se/Väderskola.
Väderprognosen.se

Kristallkula

Spå väder är fortfarande en fråga om sannolikheter. Exempelvis hur står chans/risk är det för regn? Även med dagens kraftfulla datorer kan inte SMHI eller någon annan, garantera att en prognos är 100 % säker.

En sann historia

Jag var på ett studiebesök hos en meteorolog, på en av våra svenska flygplatser. Meteorlogen visade alla datasystem och beskrev hur prognoserna gjordes. Under tiden kom en flyglärare och ville ha den senaste prognosen för flygplatsen. Den sa att det inom någon timme skulle dra in en kraftig dimma och att det inte var lämpligt med några skolflygningar.

När besöket var slut, sade jag lite på skämt till meteorologen, att det nog också skulle vara bra med en kristallkula. Meteorologen tycket inte alls det var ett roligt, utan svarade argsint "Meteorologi är en vetenskap!"

Jag hörde senare att det inte blev någon dimma på flygplatsen!

Upp