Vätternrundan

För många cykelmotionärer är Vätternrundan det årliga träningsmålet.

Loppet är cirka 30 mil långt och går i mitten av juni.

Träning

Hur mycket behöver du träna för att vara med?

Träna minst 100 mil, utspridda under minst 10 veckor. Börja med en "veckodos" på 7-8 mil på tre dagar. Öka sedan mängden med 10 % varje vecka. Jag har själv tränat så och klarat loppet utan några större problem (på en tid av ca 12-13 timmar). Se vidare: Träningsprogram

Jag är tveksam om nybörjare ska åka Vätternrundan första året. Jag tycker att man först bör skaffa sig en grundkondition och cykla åtminstone något år innan Vätternrundan.

Det finns också de som struntar i alla råd. Vissa ställer upp i Vätternrundan utan att ha tränat tillräckligt eller inte har tränat alls! Förvånansvärt tar en del av dessa sig runt ändå. Jag kan dock inte tro att en sådan runda blir behaglig.

Upp

Praktiska råd

Några råd till nybörjaren:

Vädret
Följ väderprognoserna. Då vet du ungefär hur vädret blir. Vilka temperaturer det blir, om och när det blir regn och hur vinden blir (vindriktning/styrka).
Klädsel
Även om det är varmt på dagen (>20 grader) kan det bli kallt på natten (<10 grader). Speciellt om det är klart väder. Ha med en långärmad tröja och jacka, långa byxor och varma handskar. När det börjar bli för varmt på dagen, kan du lämna in kläderna på en depå för transport till Motala. Se vidare Klädsel
Belysning
Om du startar före 02.50 behöver du belysning och reflexer
Depåer
Om det är din första runda, hoppa inte över några depåer
Kost
Se till att äta och dricka i varje depå. Det är bättre att du dricker för mycket än för lite. Var försiktig med sportdrycken som serveras, om du inte har provat den sorten förut Se vidare: Kost
Klungor
Var försiktig vid klungkörning. Speciellt om du inte är van vid det. Det är i klungorna många olyckor händer
Fart
I början är många ivriga att komma iväg, och farten kan lätt bli för hög. Om du cyklar för fort i början, kommer det att straffa sig på slutet. Ta det lugnt till Jönköping, även om det känns lätt. Det har du igen på slutet

Den höga takten är speciellt trafikfarlig i början. Det är mycket cyklister och det görs ständiga omkörningar. Ibland ligger cyklisterna i femdubbla led, samtidigt som de får mötande biltrafik!

Upp

Psykologi

När du ska genomföra ett långt lopp spelar psyket en stor roll. Om du försöker tänka positivt, går det lättare. Några råd till nybörjaren:

Lita på dig själv
Om du har genomfört ditt träningsprogram på ett bra sätt, lita på att det räcker för att genomföra loppet
Du är starkare än du tror.
När det börjar kännas motigt, exempelvis i backarna efter Jönköping, tänkt på att du har massor av energi kvar. Du orkar mycket mer än vad du tror. Om du inte visste det förut, kommer Vätternrundan att lära dig det
Ta en depå i taget
Tänk aldrig på hur långt det är kvar till Motala (utom på sista sträckan). Koncentrera dig bara på att komma till nästa depå
Bestäm inte någon sluttid i förväg
Ta loppet som det kommer och stressa inte
Om det börjar regna
Räkna med att bli våt! Antingen av regnvatten eller av svett. Se till att ha tillräckligt med kläder så att du inte fryser. Se till att ha kläder som inte suger åt sig vatten. Jag har själv cyklat nästan en hel Vätternrunda i ösregn. Det fungerade för att jag hade tillräcklig med kläder och frös aldrig (trotts att jag var genomvåt)
Håll din egen takt
Under ett långt lopp har alla perioder när det känns tungt (och lätt). Om det känns motigt, stanna och vila några extra minuter i nästa depå. Följ inte med andra som cyklar för fort. Försök att hitta ditt eget tempo. Var snäll mot din kropp och försök att ha det så trevligt som möjligt. Det viktigast är att du tar dig runt, inte vilken tid du får.

Upp

Snabb sluttid

Om siktar få en snabb sluttid, gäller det att planera det i förväg.

En av de största tidstjuvarna är stoppen i depåerna. I Jönköping och Hjo serveras det mat och där det normalt minst 30 minuter. Om du hoppar över matkontrollerna, kan du enkelt spara en timme eller mer! I övriga depåer går det oftast snabbare, men varje depåstopp tar tid, som är svår att hämta igen.

På Raymond Bergs hemsida finns det ett Excel-ark med vilket du kan räkna ut sluttider, med hänsyn taget till depåstopp.

Om du hoppar över depåer, måste du ha med dig tillräcklig med dryck och mat, så att du klarar dig till nästa depå. Hur stor din vätske- och energiförbrukning är, måste du lära dig själv under dina träningsturer.

Det är svårt att få en snabb sluttid om du cyklar ensam. Försök därför att åka tillsammans med andra, där alla har samma tidsmål.

För att minska risken för olyckor, träna klungkörning innan loppet. Bäst är att träna med gruppen du ska cykla tillsammans med.

Om du går med i en cykelklubb träffar du andra motionärer. Där får du också möjlighet att träna på gruppcykling.

Det är viktigt att du vet hur mycket vätska och mat du behöver. Om du hoppar över depåer, finns en risk för att du inte får tillräckligt med vätska och näring.

Se även: Vätskebehov

Upp

Energi- och vätskeförbrukning

Om du är nybörjare på Vätternrundan, stanna vid alla depåer. Ät, drick och fyll på din flaska.

Om du siktar på en snabb sluttid, måste du troligvis hoppa över en del av depåerna. Du får då själv frakta med dig nödvändig vätska och mat.

Hur mycket vätska och mat behövs?

Följande beräkning har gjorts av esja på cykelforum.se (texten har redigerats något):

Ta denna uträkning med en stor nypa salt, Det finns alldeles för många okända variabler. En snabb uträkning ger att en 75 kg man skulle göra av med ungefär 9000 kcal under de 30 milen (10h). Om 50 % består av fettförbränning blir det 4500 kcal kvar till kolhydrater =1100 g. Dra av glykogenlager på 400 g (varierar stort mellan individer) så behöver 700 g intas. Vätska: En kall dag (10-15 grader) kanske förbrukningen är 2 dl/15min, vilket ger 8 L över hela loppet. En del kan tas från kroppen (400 g glykogen = 1080 g vatten) samt en del från tidigare vätskeinlagring . Kvar blir ungefär 6 L som enligt denna (mkt inexakta) uträkning skulle behöva komma utifrån. Sen till frågan om hur mycket tid man skulle vinna/förlora om man inte äter eller dricker tillräckligt, är värre att besvara. Det enklaste vore nog att testa två år i rad. Varför inte knåpa ihop en varvbana hemma och göra motsvarande depåstopp i längd som på VR ena gången och nästa bara köra på? Om man bara måste veta dvs ! Vätskebehovet enkelt uttryck, ligger på 1-2 L/h beroende på intensitet, klädsel, temperatur och kroppsvikt.

Upp

Tankar om Vätternrundan

Prova på Vätternrundan om du inte har gjort det! Det är en upplevelse och speciellt första gången. Kanske blir du biten och återkommer flera gånger. Andra tycker att loppet och träningen innan loppet, är för jobbig och inte värt mödan.

Jag själv tycker att Vätternrundan kommer för tidigt på året och att motion ska vara roligt. Träning inför Vätternrundan är tyvärr inte alltid rolig. Träning behöver starta i början av April. Vädret är då ofta kallt, blöt och blåsigt.

En annan nackdel är att många slutar med sin cykelträning efter loppet, då de har blivit trötta på det intensiva cyklandet under en kort tidsperiod.

Motionslopp ska väl motivera träning?

Det vore bättre om Vätternrundan skulle gå i Augusti. Då skulle det finnas tid att träna under vettiga väderleksförhållanden. Dessutom skulle fler träna under en längre tidsperiod, vilket vore bra för hälsan.

Jag själv har cyklat rundan 9 gånger. Den senaste gången var 2006. Jag är dock tveksam till att jag kommer att ställa flera gånger. Men man ska aldrig säga aldrig.

Upp

Olyckor

Tyvärr händer det väldigt många olyckor på Vätternrundan. Arrangörerna vill inte gärna tala om dessa, då det ger dålig PR. Det finns inte heller någon officiell statistik på antalet olyckor. En försiktig gissning är att det kan vara uppåt 500 olyckor, varav ett 50-tal personer får uppsöka sjukhusvård.

Se: blogginlägg om Vätternrundan 2011.

Upp